Det är ofta de vilda djuren som larmar oss om att något inte står rätt till. När havsörnens ägg sprack på sextiotalet ledde det ett decennium senare till att insektsmedlet DDT förbjöds. Dessvärre tar det ofta lång tid att upptäcka problemen – i havsörnens fall krävde det nästan artens existens.
Sverige saknar idag ett system för kontinuerlig, systematisk datainsamling och uppföljning av vilda djurs sjukdomar och problem. Med en viltklinik skulle förutsättningarna förändras.
I och med den konstanta tillströmningen av vilda djur till kliniken skulle man kontinuerligt kunna övervaka individernas – och på längre sikt arterna och livsmiljöernas – generella hälsostatus.
Genom att uppmärksamma miljögifters konsekvenser på de vilda djuren och därmed deras livsmiljöer kan vi hjälpa myndigheter och andra aktörer som snabbt behöver agera. Arbetet på klinikens laboratorium kan även bidra till att motverka spridning av zoonoser och andra sjukdomar som till exempel kan smitta tamfågelbesättningar.