Landminor finns kvar i marken långt efter att kriget tagit slut. De utgör inte bara en livsfara för civilbefolkningen utan innebär även att stora landområden förblir obrukbara. Bufty är en av många hundar runt om i världen som tränats för att hitta landminor. Dagligen avsöker hon tillsammans med sin hundförare ett område på ca 1 000 kvadratmeter. Under de senaste tre åren har hon bidragit till att tusentals kvadratmetrar frigivits så att människorna som bor där kan röra sig fritt.
Enligt Röda korset dödas 27 personer av landminor varje dag. Majoriteten av offren är civila – barn, kvinnor och äldre. Människor som inte har med kriget att göra men som ändå får ta konsekvenserna. Minor kan ligga gömda i marken under decennier och bara vänta på att utlösas, vilket gör att områden som inte röjs på minor kan bli liggandes i åratal. Detta förhindrar återuppbyggnaden av söndertrasade samhällen och håller regioner kvar i ett krigstillstånd långt efter att kriget upphört. Minröjningsarbetet är därför avgörande för att krigshärjade regioner ska kunna återgå till ett normalt liv – där bönder kan odla sin mark och barnen röra sig fritt.
Bufty har en nos som räddar liv
Bufty är en malinoistik med en speciell förmåga. Hon föddes den 1 mars 2010 i Sarajevo. Hon hade kunnat vara som vilken hund som helst: någons bästa vän och förtrogna. Men Bufty visade sig ha vad som krävdes för att bli minhund. I tre år tränades hon i Bosnien innan 2012 hon flyttade till norra Irak för att ingå i MAG Internationals minhundgrupp. Där träffade hon för första gången Muhammed Ali Sdiq som kom att bli hennes hundförare. De kom bra överens och snart hade Bufty vant sig vid den nya miljön och alla de nya lukterna.
I maj 2013 var Bufty redo att påbörja sitt arbete som minhund in den kurdiska delen av Irak. Sedan dess har hon och Muhammed arbetat tillsammans. Fem dagar i veckan ger de sig ut för att söka efter gömda landminor. En bra dag på jobbet hinner de söka igenom ett landområde på ca 1 000 kvadratmeter. Fem till sex timmar kan de vara ute och söka, sedan får Bufty ledigt. Då får hon vila, leka och använda nosen till vardagsnöjen.
Det är antalet kvadratmeter – inte antalet minor – som räknas
Bufty ingår i Veterinärer utan gränsers minhundsprogram som startade julen 2012. Programmet bygger på ett samarbete med MAG International och stöttas finansiellt av Anicura. Grundaren till Veterinärer utan gränser, JK Larsson är själv veterinär och har länge arbetat med minhundar internationellt. Han vet vilken skillnad dessa hundar gör för människor världen över. Tillsammans med medarbetaren Sofia Daresjö tog han sig tid att besvara våra frågor.
Hur går själva minröjningen till?
– Hundar och hundförare jobbar i team om två då klareringen ska göras av två oberoende källor (= två olika nosar). Minhundarna utbildas och certifieras med mycket höga krav innan de blir ”operationella” och sedan omcertifieras ekipagen regelbundet c:a var 6e månad, berättar Sofia Daresjö.
Minhundar används främst i områden där risken för minor är låg till mellan hög. Man undviker generellt att använda minhundar i högriskområden då hundarna kan bli förvirrade av allt för många lukter på en och samma gång.
Är inte minröjningen farligt för hundarna?
– Kvaliteten och säkerheten för minhundar är extremt hög och fram till idag har ingen minhund i de enheter jag jobbat med, skadats av någon mina, säger JK Larsson till VSF-Sveriges medlemsblad.
Hur många minor hittar en minhund i sitt yrkesliv?
– De flesta frågar om hur många minor vi hittar, och det är nog till mångas besvikelse inte så många tusen. Men det som räknas i detta arbete är antalet kvadratmeter som ”releasas”, dvs. som friförklaras så att det blir säkert att vistas där, säger JK Larsson.
Veterinärer utan gränser Sverige grundades 2010. Organisationens mål är att med svensk veterinärmedicin som grund hjälpa djur och människor i världen i utsatta områden. Veterinärer utan gränser Sverige har förutom arbetet med minhundar, även genomfört kastrations- och vaccinationsinsatser i Malawi och utbildningsinsatser i Zambia.
Hur väljer ni vem ni samarbetar med?
– Vi har inte så stora resurser så vi försöker därför hitta nischer hos våra samarbetsparter där vi med begränsad insats kan göra skillnad inom ett avgränsat område, säger Sofia Daresjö.
Så kan du stödja Veterinärer utan gränser
Vill man stödja Veterinärer utan gränser kan man antingen bli medlem eller teckna ett minhundsfadderskap. Det är även möjligt att donera veterinärmedicinsk utrustning till Veterinärer utan gränser. Besök gärna deras hemsida för mer information.