Harmamman lämnar sina ungar under större delen av dagen och syskonen kan dessutom vara utspridda på olika platser.
Ungarna diar en-två gånger per/dygn. Harmamman flyttar sina ungar i gryning och skymning då det är lugnt och stilla ute. Lämna alltså alltid en harpalt som ligger och trycker i skydd av en buske eller högt gräs. Om harpalten påträffas till exempel på en gata intill en trottoarkant eller på en parkeringsplats så flytta den till ett buskage eller annan trygg plats där harmamman kan finna den när det skymmer.
Avståndet mellan fyndplats och trygghet bör inte överstiga 10 – 12 meter. Harpaltar som blivit attackerade av fåglar, katter, hundar eller av andra rovdjur behöver som regel tas omhand. Men om den är oskadd rekommenderas att upphittaren lägger harpalten i en låda och ställer den på en lugn plats helst utomhus, men om det känns otryggt, förvara den inomhus.
Håll harpalten i lådan i lugn och ro hela dagen utan att någon hanterar den. Gå därefter ut med den till samma ställe den hittades under kvällen (skymningen) då skator, kråkor och måsfåglar inlett nattvilan och harmamman får en chans att flytta sin unge. Gå ut igen tidigt på morgonen och titta om den är kvar eller ej. Är den borta så har harmamman hämtat den, är den kvar kontakta en viltrehabiliterare.
Om du har hittat en skadad hare eller harpalt, klicka här för att hitta kontaktuppgifter till viltrehabiliterare.
Om harar (familj)
Harar (Leporidae) är en familj i däggdjursordningen hardjur. De är landlevande däggdjur som förekommer över hela världen utom i Antarktis. I Australien och på Nya Zeeland finns endast de två inplanterade arterna vildkanin och fälthare.
Familjen harar och kaniner omfattar cirka 45 arter, varav släktet Lepus är typiska harar, medan de andra släkten betraktas som kaniner. Harars bakben är långa och anpassade för löpning. Haren kan nå en toppfart på 80 km/h en kort stund. Hörsel- och synsinne är välutvecklade. Harar äter växter och är nattaktiva.
Harar har kluven nos och kort uppåtriktad svans. Fötterna är på undersidan beklädda med tätt ställda hår som bilder elastiska borstar. Speciellt för harar är att de har fyra framtänder i överkäken. Bakom de två främre tänderna ligger två små stiftformiga och rudimentära tänder. I överkäken har de 6 kindtänder och i underkäken 5.
Fälthare (Lepus europaeus), skogshare (Lepus timidus) och vildkanin (Oryctolagus cuniculus) förekommer i Sverige.