Om du har hittat en skadad ekorre eller ekorrunge, skicka ett sms till 073 642 87 12, glöm inte att ange ort och en bild på ekorren
Alternativt ring om du inte har möjlighet att sms och lämna ett röst meddelande.
Varje år hittas många ekorrungar som behöver hjälp. Något kan ha hänt ekorrmamman eller så har den unga ekorren inte lyckats hitta mat.
Ett vanligt scenario är att ekorrungen faktiskt söker hjälp. Den tar sig in genom öppna altandörrar, klättrar upp för byxben eller som en upphittare upplevde; en utmattad och underviktig ekorre som klättrade upp på hennes axel och tryckte sig mot halsen. Det kan tyckas som ett märklig beteende men det är en självbevarelsedrift som gör att ekorrungar söker hjälp. Ganska smart egentligen. Upplever man detta så måste en viltrehabiliterare kontaktas.
Likaså kan utmattade unga ekorrar lägga sig för att sova helt öppet och då är de väldigt sårbara för såväl, katter, skator, kråkor etcetera som för spyflugor som lägger ägg på dem. Flugorna uppfattar antagligen den utslagna ekorren som död och potentiell barnkammare för sina larver. Hittar man alltså ekorrungar på detta sätt så måste en viltrehabiliterare kontaktas.
Det kan vara svårt emellanåt att få kontakt med någon så innan samtal bör ekorrungen förflyttas. Lägg en handduk i botten av en kartong och placera ungen där. Bädda gärna ned den/dem och placera sedan kartongen skyddat för rovdjur och flugor.
klicka här för att hitta kontaktuppgifter till viltrehabiliterare.
Om ekorren
Ekorren är ganska oskygg för människor, därför är det ett av de skogsdjur vi ser oftast. Ekorren har en karakteristisk svans, vars syfte tros vara att hjälpa till att hålla balansen när den hoppar mellan grenar och kan hålla ekorren varm när den sover.
Lätet är smattrande eller tjattrande, men även andra ljud förekommer. Varningsropet är ett metalliskt ”tjiuck”. På marken rör den sig uteslutande genom språng. Spåren som den efterlämnar sig har de större bakfötterna först och de mindre framfötterna bakom, båda sida vid sida. Avtrycken består av fem spretande tår i bakfotsspåret och fyra i framfotsspåret.
Levnadssätt
Ekorren är vanligen aktiv på morgonen och sent på kvällen. Mitt på dagen vilar den ofta i sitt på bo för att undvika värme och fåglar vid dåligt väder kan ekorren stanna i boet i flera dagar i sträck. Ekorrar lever ensamma och delar helst inte mat med andra men utanför parningssäsongen och på vintern kan flera ekorrar dela bo för att hålla värmen.
Parning & ungar
Ekorrar bygger eget bo av ris eller kvistar eller övertar andras, ofta större övergivna fågelbon. Nästan vad som helst i ett träd duger men den föredrar håligheter mest, t.ex. gamla hackspettbon, holkar, hål i stammar. Dräktighetstiden är 32-40 dygn.
Ekorren är polygam och har individuellt varierande parningsrytm, varför nyfödda ungar kan påträffas hela våren och sommaren. Ungarna är 1-7 i varje kull, honan får 2 eller 3 kullar per år, den första i februari eller mars. De blinda ungarna öppnar ögonen efter omkring 14 dagar och lämnar boet efter 5-6 veckor men blir kvar i födelseområdet till hösten. Ungarna diar i 10 veckor och börjar äta fast föda vid 7 veckors ålder. Vid 12 månaders ålder är ekorren könsmogen.
Livslängden i det vilda är normalt ca 3 år, men vissa individer blir ända upp till 6-7 år gamla, och i fångenskap ännu äldre.
Föda
Huvudfödan är växtföda, så som barrträdsfrön och -blommor, framförallt granens hanblommor. Den äter också ollon, nötter, tallbark, svampar, bär, bladlöss och grankottar. Men – den röda ekorren kan inte smälta ekollon (vilket däremot den grå ekorren kan).
60-80% av den vakna tiden går åt till att äta och samla mat. Överbliven mat sparas inför bistrare tider i gömmen, nedgrävda eller i hål i träd men ekorren är lite glömsk och kommer inte alltid ihåg var den gömt maten. Många gömmen återfinns aldrig. Ekorrar har inga revir utan flera ekorrar kan leta mat inom samma område.