Poliskåren går på knäna och larmrapporterna om ökad brottslighet avlöser varandra. Nu har krisen inom polisen fått konsekvenser även för djurskyddet. Regeringen har lagt fram ett lagförslag där djurskyddspolisens arbetsuppuppgifter kraftigt begränsas. Vi vände oss till Pernilla Markström, gruppchef för Stockholms polisens djurskyddsverksamhet för att få klarhet i vad lagförslaget innebär.
Det var 2010 som dåvarande Länspolismästaren Carin Götblad tog initiativ till att skapa en central djurskyddsgrupp. Syftet med gruppen var att effektivisera och likrikta arbetet med djurärenden inom polisen. 2011 inrättades gruppen formellt och består idag av yttre djurskyddspoliser, utredare, beslutsfattare, handläggare samt en gruppchef.
Polisens djurskyddsgrupp jobbar med att utreda brott mot djurskyddslagen, hjälpa Länsstyrelserna i samband med djurskyddskontroller samt verkställa ärenden som kräver omhändertagande av djur. Under sin verksamma tid har djurskyddspolisen kommit att bli en uppskattad instans inom djurskyddet.
Polisens djurskyddsverksamhet flyttas till Länsstyrelserna
Men framtiden är osäker för polisens djurskyddsverksamhet. Regeringen har lagt fram ett lagförslag som skulle innebära att djurskyddspolisens arbetsuppgifter till stor del flyttas över till Länsstyrelsen. Förslaget måste röstas igenom av riksdagen men mycket talar för att förslaget blir verklighet. Om så är fallet skulle lagändringen trädda i kraft den 1 juni 2018.
Vad innebär lagförslaget för polisens djurskyddsverksamhet?
– Det pågår just nu ett nationellt arbete inom polisen för att se hur lagförslaget kommer att påverka svensk polis. I stora drag tappar polisen några arbetsuppgifter som går över till länsstyrelsen i framtiden, säger Pernilla Markström som är gruppchef för Stockholms polisens djurskyddsverksamhet.
Lagförslaget som grundar sig på Justitiedepartementets utredning (SOU 2015:3) skulle bland annat innebära att Länsstyrelserna själva ska verkställa sina beslut enligt paragraferna 31, 32 och 34 i den svenska djurskyddslagen. De ska även ansvara för att återkräva kostnader enligt paragraf 35.
Vilka uppgifter behåller ni?
– Polismyndigheten ska även i fortsättningen bistå med hjälp i dessa lagstiftningar, s.k. handräckningar och fortsätta att utreda eventuella brott i dessa lagstiftningar.
Kommer ni fortsättningsvis kunna agera enligt djurskyddslagens paragraf 32 som möjliggör omhändertagandet av djur som utsätts för lidande?
Ja, vi kommer även i framtiden att kunna besluta enligt 32§ i djurskyddslagen, säger Pernilla Markström.
Vem ansvarar för att omhänderta hundar och katter enligt det nya lagförslaget?
– I stora drag kommer länsstyrelsen att fatta beslut om att omhänderta hundar som orsakat skada eller avsevärd olägenhet. De kommer även fatta beslut vad som ska ske med en omhändertagna hundar, dvs avgöra om hunden ska återgå till ägaren, få ny ägare eller avlivas. Länsstyrelsen ska även ansvara för att återkräva kostnader, säger Pernilla Markström.
Vad innebär lagförslaget för er? Kommer polisens djurskyddsgrupp att läggas ner?
– Det har inte fattats något beslut om gruppen ska läggas ner eller bli kvar. Gruppen har idag två stora arbetsuppgifter; biträda länsstyrelsen med handräckningar samt utreda brott mot nämnda lagstiftningar samt djurplågeri. Dessa arbetsuppgifter ska polisen sköta även efter att lagändringen träder i kraft, säger Pernilla Markström.
Stort behov av att renodla polisens arbetsuppgifter
I propositionen som nu ligger på riskdagens bord framgår att behovet av att renodla polisens arbetsuppgifter aldrig varit större än nu. Genom att flytta över en stor del av djurskyddsgruppens arbetsuppgifter till Länsstyrelserna hoppas regeringen att polisen ska få bättre förutsättningar att arbeta effektivt och upprätthålla allmän ordning och säkerhet.
Vad innebär lagförslaget för djuren?
Gagnar det djuren att polisens arbetsuppgifter flyttas över till Länsstyrelserna? Många djurrättsvänner gav uttryck för oro när djurskyddspolisen gick ut med information om lagförslaget på Facebook.
–”Håller tummarna för en personal- och resursökning av länsstyrelsens kontrollverksamhet, den har ju redan idag ganska många områden på sitt bord”
– ”Tror på en Djurskyddspolis med polisiära befogenheter. Att länsstyrelse m.fl. skulle ha tid eller befogenheter att reda ut brott, det kommer inte att fungera. Djuren behöver det bästa skyddet och att det efterlevs!”
Blandade reaktioner bland berörda myndigheter
Bland berörda myndigheter har lagförslaget gett upphov till blandade reaktioner. Vissa menar att lagändringen varken skulle effektivera polisens arbete eller gynna djurskyddet. Andra menar att lagändringen är nödvändig och att den kan göras med bibehållen nivå på djurskyddet.
Flera remissinstanser – däribland Polismyndigheten, Naturvårdsverket och Sveriges veterinärförbund – ställer sig positiva till förslaget. Även Pernilla Markström, gruppchef för Stockholms polisens djurskyddsverksamhet, tror på lagändringen.
–Personligen anser jag det är ett bra lagförslag. Länsstyrelsen är den myndighet som är ansvarig för all djurhållning i Sverige och har den bästa kompetensen inom området. Så jag anser att de är mycket lämpliga att sköta även dessa arbetsuppgifter. Polisens roll är ordning, säkerhet samt att beivra brott och det kommer vi även att fortsätta med inom djurområdet.
Länsstyrelserna negativa till lagförslaget
Men Länsstyrelserna som skulle ta över djurskyddspolisens arbetsuppgifter ställer sig kritiska till förslaget. De anser att lagförslagets samhällsekonomiska, effektivitetsmässiga och administrativa konsekvenser inte är tillräckligt utredda. De tror även att lagändringen skulle ge mycket små eller inga vinster alls rent resurs- eller effektivitetsmässigt för Polismyndigheten.
Länsstyrelserna förslår istället att Polismyndigheten behåller befintliga arbetsuppgifter och i stället tillskjuts ökade resurser för att förbättra den nuvarande situationen. Ett förslag som även organisationen Djurens Rätt ställer sig bakom och backar upp.