Regeringen anslår 15 miljoner kronor om året till ökade djurskyddskontroller i sin nya budget. Samtidigt försenas den nya djurskyddslagen ännu en gång. Vad innebär detta? Är pengarna tänkta komplettera eller ersätta den nya djurskyddslagen? Och kan de ökade djurskyddskontrollerna bidra till att den befintliga djurskyddslagen stärks? Nordens Viltrehabilitering har pratat med Vänsterpartiets Jens Holm som varit drivande i bägge frågor.
Senaste budet från Sven-Erik Buchts presstalesperson Maria Soläng var att den nya djurskyddslagen skulle komma nu i höst. Men nu står det klart att så inte blir fallet. Jens Holm, vänsterpartist med djurrätt som profilfråga har varit drivande i arbetet med att ta fram en ny och skarpare djurskyddslag. Hur ser han på förseningen?
– Det är egentligen oacceptabelt och visar på att regeringen inte prioriterar djurfrågorna som man borde. Vi ser det som ett svek mot djuren och alla som kämpar för dessa.
Varför tror du att den nya djurskyddslagen dröjer?
– Antagligen är S och MP oense internt. Jag tror också regeringen är utsatt för en hård lobbykampanj där det finns starka ekonomiska intressen som inte vill att det ska läggas fram förbättringar för djuren, säger Jens Holm.
Vad får förseningen för konsekvenser?
– Djur far illa på ett sätt som de inte borde. Det blir otydligt för alla som arbetar med förbättringar för djur, säger Jens Holm.
15 miljoner kronor om året till ökade djurskyddskontroller
Inom beslutet ligger bedömningen att Länsstyrelsens resurser inte räcker till för att bedriva förebyggande arbete samtidigt som de ska svara upp mot larm om vanvård av djur. Något som både organisationen Djurens Rätt och ett flertal av Sveriges Länsstyrelser rapporterat om. Jens Holm har jobbat hårt för att få igenom det ökade anslaget. Vad innebär dessa 15 miljoner kronor per år för djurskyddet i Sverige?
– Det är vi i Vänsterpartiet som drivit fram denna satsning. Syftet är att länsstyrelserna ska kunna anställa mer personal och göra fler och bättre kontroller. Det är en permanent satsning, så nu hoppas vi att nivån på djurskyddskontroller höjs avsevärt, säger Jens Holm.
Den befintliga djurskyddslagen har kritiserat mycket för sin tandlöshet och den bristande tillämpningen av lagen ses som ett centralt problem. Kan dessa pengar och de därav resulterade djurskyddskontrollerna leda till att stärka den befintliga djurskyddslagen?
– Jo, med fler och bättre kontroller stärks också tillämpningen av dagens djurskyddslag. Men vi behöver en ny lag. Den nuvarande är närmare 30 år gammal, säger Jens Holm.
Många vill tycka till kring den nya djurskyddslagen
Men varför dröjer den nya djurskyddslagen? En förklaring tycks vara att många vill tycka till kring lagen. Maria Soläng, landsbygdsminister Sven-Erik Buchts pressekreterare, ger sin förklaring till förseningen.
– Utredningen är omfattande och det har inkommit ett stort antal synpunkter från remissinstanserna. Detta har medfört att det tagit längre tid än vi ursprungligen trodde att ta fram en proposition.
Det finns ett utbrett missnöje inom djurrättsrörelsen med att den nya djurskyddslagen skjuts fram år efter år. Vilken vikt har egentligen djurrättsfrågor för den sittande regeringen?
– Djurskydd är en högt prioriterad fråga för regeringen och arbetet med att stärka detta fortgår på flera plan.
Är anslaget till Länsstyrelsen tänkt som ett komplement eller substitut till den nya djurskyddslagen?
– Anslaget till länsstyrelserna är en del i arbetet med att stärka djurskyddet i hela landet. I regeringens nationella livsmedelsstrategi är den offentliga kontrollen av företag i livsmedelskedjan identifierad som en särskilt viktig fråga. Regeringen ser ett behov av att fortsätta arbetet med att utveckla och samordna den offentliga kontrollen. Den ska vara likvärdig i hela landet och präglas av hög kompetens, Så nej, det nya anslaget är inte tänkt att ersätta förslaget om en ny djurskyddslag, säger Maria Soläng.