Den nya djurskyddslagen dröjer. Sex år efter Eva Erikssons utredning ”Ny djurskyddslag” lyser den nya djurskyddslagen fortfarande med sin frånvaro. Två regeringar har upprepade gånger aviserat, och sedan skjutit upp, planer på ett skarpare lagförslag. Därmed står djuren under beskydd av en lag som länge kritiserats för sin tandlöshet. Vi riktar därför blicken mot de ansvariga politikerna för att få veta när den nya lagen kommer.
Djurskyddslagens syfte är att skydda några av samhällets mest utsatta individer – djuren. Individer som inte kan tala för sin sak, argumentera för sin rätt eller protestera när deras rättigheter ignoreras. Djurskyddslagen reglerar en asymmetrisk relation mellan människa och djur och finns för att skydda och sätta gränser för vad människan får göra med och mot djuren.
Den svenska djurskyddslagen omfattar i första hand husdjur och försöksdjur men täcker även andra djur som hålls i fångenskap. En grundläggande paragraf i djurskyddslagen är att djuren ska behandlas väl och skyddas mot onödigt lidande. En annan central rättsprincip är att djuren ska ges möjlighet till naturligt beteende. Djurskyddslagen kompletteras av djurskyddsförordningen som i sin tur reglerar hur djur inom jordbruk, djurförsök och pälsdjursuppfödning får hållas. Djurskyddslagen och djurskyddsförordningen är därmed av central betydelse för djurskyddet i Sverige – den utgör inget mer och inget mindre än den rättsliga grundbult som djurskyddet vilar på.
Den gällande djurskyddslagen trädde i kraft 1988 och kom att kallas ”Lex Lindgren” i folkmun. Lagen var en gåva till författaren Astrid Lindgren på hennes 80-årsdag, menad som ett tack för att hon förde djurens talan och överlämnades personligen av dåvarande statsministern Ingvar Carlsson. Då, i slutet av 1980-talet var lagen ett djurrättsligt föredöme och bidrog till att skapa den bild som än idag är fast förankrad i den svenska självbilden: övertygelsen om att Sverige har ett av världens bästa djurskydd.
Men mycket har hänt sen dess och många länder har gått om Sverige på djurskyddsfronten. Den svenska djurskyddslagen har inte anpassat sig till den värld som den avser reglera. En värld där jordbruket gått mot allt större djurbesättningar och rationaliserad drift och där vetenskapen om djurens behov och upplevelseförmåga ökat markant. I utredningen ”Världens bästa djurskydd – myten om Sverige granskas” från 2009 kommer utredarna Cecilia Mille och Eva Frejadotter Diesen fram till att Sveriges djurskydd blivit omsprunget av ett flertal länder. Alliansregeringen drev visserligen igenom ett förbud mot sexuella övergrepp mot djur, men i övrigt har förslagen blivit liggande.
Därför var det många djurrättskämpar som välkomnade Eva Erikssons utredning ”Ny Djurskyddslag” som presenterades i november 2011. Syftet med utredningen, som gjordes på uppdrag av dåvarande regering, var att undersöka hur djurskyddslagen kunde förenklas och moderniseras. Den nya lagen skulle basera sig på vetenskap och beprövad erfarenhet och komma till rätta med ett flertal djurrättsliga problem. Men den nya lagen uteblev – all utredning till trotts. Nu, snart sex år senare, har vi fortfarande ingen ny djurskyddslag. Istället kan vi konstatera att gällande lagstiftningen överlevt regeringsskiften, hög-och lågkonjunkturer samt intensiva påtryckningar från djurrättsorganisationer. Hur kunde det bli så?
I riksdagen råder det delade meningar om det svenska djurskyddet men det finns ändå en bred enighet om att lagen bör uppdateras. Flera aktörer och partier efterfrågar en starkare praktiskt implementering av lagen. Miljöpartiet är en av förespråkarna för detta. De anser att den gällande djurskyddslagen är bra men att den är tandlös såvida den inte omsätts i praxis:
– ”Sverige har en bra djurskyddslag – problemet är att den inte får genomslag i praktiken.”, skriver Miljöpartiet på sin hemsida.
Även Catarina Niklasson Schöön, överstelöjtnant på Försvarshögskolan samt verksam på Djurskyddet Sverige vill se en starkare praktiskt implementering av djurskyddslagen med hårdare straff och större befogenheter för Länsstyrelse och polis.
– De största bristerna i dagens djurskyddslag är, enligt min uppfattning, de låga straff som utdöms vid djurplågeri eller brott mot djurskyddslagen. Utredaren vill införa ”grovt djurplågeri”, vilket skulle kunna innebära upp till 4 års fängelse, men även det är en för låg straffsats, enligt min uppfattning, säger Catarina Niklasson Schöön.
Catarina vill även att lagen blir tydligare och ställer sig positiv till sekretessbrytande regel som föreslås i Eva Eriksson utredning vilken skulle innebära att socialtjänst och sjukvård får lov att rapportera om de upptäcker djur som far illa.
– Ett omhändertagande av ett djur idag är alltför byråkratiskt. Det tar ofta tid innan ett beslut kan fattas och då kan det vara försent, säger Catarina Niklasson Schöön.
Jens Holm, riksdagsledamot för Vänsterpartiet håller med om att den gällande lagen brister i sin praktiska omsättning, men framhåller även att lagen i nuläget inte heller lyckas säkerställa djurens rätt till naturligt beteende.
– Merparten av djuren i den svenska livsmedelsindustrin föds upp under fabriksliknande förhållanden utan möjlighet till naturligt beteende, säger Jens Holm.
Därför vill Jens Holm se att den nya djurskyddslagen får en skarpare definition av begreppet ”naturligt beteende”.
– En ny djurskyddslag måste säkerställa att djuren i livsmedelsindustrin, pälsindustrin och där det bedrivs djurförsök får rätt till ett naturligt beteende och vissa företeelser kan förhoppningsvis försvinna helt och hållet, ex vis pälsdjursuppfödning och en stor andel av djurtransporterna. Vi behöver en ny modern definition av naturligt beteende, något jag förväntar mig kommer att finnas i den nya lagen.”
Jens Holm är kritisk till hur ansvariga regeringar skött frågan och tycker inte att de gjort tillräckligt för att få fram en ny djurskyddslag.
– Både denna och den tidigare borgerliga regeringen har svikit djuren. Detta måste få ett slut. Vi behöver en modern djurskyddslag med respekt för djuren. Jag hoppas att regeringen lägger fram en sådan senast till hösten, säger Jens Holm.
Varför har det då tagit så lång tid att få fram en ny djurskyddslag? Maria Soläng, landsbygdsminister Sven-Erik Buchts pressekreterare, förklarar att arbetet med den nya lagen dragit ut på tiden då utredningen från 2011 omfattat ett stort antal skilda förslag som behövts granskas.
– Utredningens förslag remitterades till ett stort antal olika remissinstanser och förslagen och synpunkterna har sedan analyserats och bearbetats. Förslagen har också i vissa delar kompletterats med ytterligare underlag. Ett sådant här arbete tar tid, säger Maria Soläng.
Maria kan inte kommentera det konkreta innehållet i den nya lagen då arbetet med att ta fram propositionen fortfarande pågår. Men hon bekräftar att det är Eva Erikssons utredning från 2011 som ligger till grund för propositionen.
– Eftersom det är ett pågående arbete kan vi ännu inte uttala oss närmare om det konkreta innehållet i det kommande lagförslaget, säger Maria Soläng.
När kan vi komma att ha en ny djurskyddslag?
– Ambitionen är att en proposition med förslag till en ny lag ska läggas på riksdagens bord under 2017, säger Maria Soläng.