Det är inte bara konstnärer, entreprenörer och kulturälskare som söker sig till Berlin. Under de senaste åren har även allt fler vilda djur sökt sig till staden. Rävar, vildsvin, mårddjur och tvättbjörnar har kommit att bli en del av stadsbilden. I gryningen korsas deras vägar: morgonjoggaren, nattlivsnjutaren, den morgonpigga arbetsmyran, den sömnlöse poeten, den rödskimrande räven, det rufsiga vildsvinet och den nyfikna tvättbjörnen. Men vad är det som gjort att dessa vilda djur lämnat sitt naturliga habitat och etablerat sig i staden?
Berlin är en grön stad. Omkring 40 % av staden utgörs av grönområden och vattendrag. Något som gjort huvudstaden attraktiv för både människor och djur. Speciellt rävar, tvättbjörnar, och vildsvin har fått fäste i staden och utgör en växande population. Idag har man uppskattningsvis ca 2 000 vilda rävar i huvudstaden. Men även mårddjur och vilda kaniner etablerar sig i allt snabbare takt.
Stadslivet är inte något för alla
Men stadslivet passar inte alla. Vissa arter anpassar sig bättre till livet i staden än andra. Räven och vildsvinet tycks vara speciellt lämpade för Berlinpulsen; de har på kort tid etablerat sig och utgör en snabbt stigande population. Men andra arter klarar sig inte lika väl i den nya livsmiljön. Varför är det så? Denna fråga har börjat intressera vetenskapen.
– ”Vi har ännu ingen förklaring till varför vissa arter klarar sig bättre i staden än andra”, säger professorn Heribert Hofer vid Leibniz-Institut für Zoo- und Wildtierforschung, IZW till tidningen Die Welt.
För att gå till botten med den frågan har Leibniz-Institutet für Zoo- und Wildtierforschung tillsammans med den statliga radiokanalen Rundfunk Berlin-Brandenburg startat projektet „Füchste in der Stadt“ (Rävar i staden). Berlin och Brandenburgbor ombes höra av sig med iakttagelser, bilder och inspelningar. Förhoppningen är att forskningsprojektet ska öka kunskapen om de vilda djurens liv i staden och förklara varför vissa arter etablerar sig fortare än andra.
Räven trivs i staden
Tidiga morgnar och sena kvällar kan man se räven smyga runt i jakt på föda. Symboliska platser för staden som Alexanderplatz, Museumsinsel (där stor del av Berlins äldsta museer ligger) och Palast der Republik har alla fått fyrbenta hyresgäster. Och rävarna är många, det bekräftar vilddjursreferenten Derk Ehlert:
– ”I nuläget finns det fler rävar i staden än i skogen, till yta sett”
Möjliga förklaringar till rävens etablering
Enligt Naturschutzbund Deutschland, NABU finns det flera möjliga förklingar till varför just räven etablerat sig så framgångsrikt i staden. Räven är väldigt duktig på att anpassa sig till olika livsmiljöer. Som allätare har den i staden tillgång till mat i form av sopor och kvarblivna matrester. Även katt och hundmat som ställts ut duger fint för räven. Och genom sin jaktförmåga utökas menyn med möss, råttor, fåglar och vilda kaniner som det finns gott om i staden. Kort sagt kan man säga att livsmedelsförsörjningen i staden är större än i rävens naturliga livsmiljö.
Dessutom är räven även skicklig på att hitta krypin där den kan bygga sitt bo. Pannor och rörsystem som finns i anslutning till många byggnader passar räven bra som boende. Och bon som överges upptas snabbt av en annan räv.
En framgångsrik kamp mot rabiessmittan har även bidragit till rävens välmående. I Tyskland har ingen rabies påträffats hos räv sedan 2006, något som ytterligare stärkt rävens hälsa och fortplantningsförmåga. Sist men inte minst har räven en relativt trygg tillvaro i staden – bilar och bullar till trotts. Det råder nämligen jaktförbud i stora delar av staden. I så kallade ”fredade områden” såsom bostadsområden, parker, kyrkogårdar och trädgårdar är jakt strängt förbjudet pga. säkerhetsskäl. Alla goda förklaringar till varför räven blivit en etablerad Berlinbo.
Fyrbenta Berlinbor orsakar blandade känslor
Rävens etablering i staden har utlöst blandade känslor. Som så ofta när det kommer till de vilda djurens liv uppstår problemen i mötet med människan. Medan många tycker att vilda djur i deras närområde är berikande, beklagar sig andra över skador i trädgården och oroar sig för smittspridning. Därför poängterar staden Berlin vikten av att vilda djur behandlas som just vilda, även om de väljer att bo i staden. Rävar är, likt alla inhemska djur i Tyskland, inte aggressiva och attackerar inte människor oprovocerat. Räven är skygg och håller alltid ett vist ”flyktavstånd” till människan. Men när rävar blir matade av människor förlorar de sin naturliga skygghet och kan komma människor väldigt nära. Något som kan ställa till med problem. För att motverka detta finns en lag som strängt förbjuder utfodring av vilda djur. Den som bryter mot denna lag riskerar böter på 5000€. Vilda djur är vilda – och för deras och människans eget bästa är det viktigt att de förblir det.
text: Isadora Spoerer