Sverige ett U-land när det kommer till viltpassager

Posted by on Sep 15, 2015 in Nyheter

viltpassager

Viltpassager är vanliga i Tyskland, Nederländerna, Schweiz, Österrike och Kanada.

Varje dag dödas tusentals vilda djur i trafiken. Att bygga djurbroar och djurtunnlar – över och under motorleder – är ett effektivt sätt att säkra viltets rörlighet på. Men medan länder som Tyskland, Nederländerna och Kanada investerat stort på viltpassager har Sverige främst satsat på information och viltstängsel.

Sett till Sverige som helhet sker en viltolycka var 15:e minut och det drabbar alla vilda djur – stora som små. Från de minsta grodorna som korsar motorleden på väg till närliggande vattendrag till de största älgarna på jakt efter föda. Trafikverkets statistik visar att uppemot 30 000 grävlingar, 50 000 rådjur och 10 miljoner fåglar dödas i biltrafiken varje år. Även tågspår utgör en stor fara och många rödlistade djurarter som lodjur, varg och örn skadas just i tågtrafiken. Men det är inte bara vilda djur som drabbas: varje år dör 10 personer till följd av viltolyckor i Sverige.

För att minska antalet viltolyckor har flera länder satsat på att bygga viltpassager. Flest passager finns det idag i Tyskland men även Nederländerna, Schweiz, Österrike och Kanada har gjort stora investeringar på viltpassager och ekodukter. Passagerna kan se olika ut och det är viktigt att de anpassas till det djurliv som finns i området. Olika djurarter och naturområden gynnas av olika lösningar och det finns många typer av viltpassager: allt från större faunabroar och ekodukter till tunnelpassager och torrtrummor för mindre djur. Genom att förbinda naturområden med varandra, säkrar viltpassagerna djurens naturliga vandringsstråk och räddar därmed inte bara djurens liv utan bidrar även till minskad inavel.

Effektivast är viltpassagerna när de byggs på platser med en hög djurpopulation där naturliga viltstråk går. Detta skriver Andreas Seiler, forskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet som tittat på effekten av motorleder och järnvägar på djur och natur. Det är idag möjligt att med forskningens hjälp avgöra var dessa platser är och bygga broar och tunnlar där de gör mest nytta. Hittills har man runt om i världen främst satsat på att bygga tunnlar eftersom tunnelbyggen är billigare än broar men större djur som hjortar vågar inte gå genom rör och väljer därför att ändå korsa motorleden.

radjur

Viltpassager räddar liv.

Sverige har förhållandevis få viltpassager. Jämfört med Tysklands 37 färdigställda och 53 planerade viltpassager står Sverige i lä med sina 8 ekodukter. Sverige har främst satsat på viltstängsel, viltvarningsmärken och information till allmänheten och det är först på senare år som utvecklingen med viltpassager tagit fart. Mats Lindqvist miljöspecialist och ekolog på Trafikverket har jobbat med faunapassager sedan 2001 då han började jobba på dåvarande Vägverket. Han säger att Sverige har mycket kvar att göra på detta område:

– År 2006 höll jag en föreläsning för Regionen som handlade om Sverige som ett U-land på detta område. Lite provocerande, men jag har inte blivit motsagd.

Sverige som U-land i sitt eget paradämne: djur och natur. Det måste smärta. Hur kunde det bli så? Saknas det kunskap?

– Sverige har ganska mycket kunskap men i praktiken genomförs många projekt som kunde vara bättre utformande.

Men om kunskapen finns, vad är det då som sätter käppar i hjulet för byggandet av viltpassager i Sverige?

– Jag tror att en orsak är att den svenska miljölagstiftningen är för svag i frågor som rör landskapet i sin helhet. Miljöbalken har snarare blivit svagare än starkare under ett antal år. Svenska myndigheter, även miljömyndigheterna, fokuserar mycket på det ”formella” naturskyddet men missar att se till helhetsbilden.

Viltpassager förutsätter ofta en större byggnation i områden med stora naturvärden. Ser man enbart till naturskyddet är det logiskt att tveka inför byggandet av viltpassager. Men djur och natur hänger ihop och genom viltpassagerna återställer man i mångt och mycket den naturliga balans som fanns innan motorleder byggdes.

alg_liggande

Det finns ett växande intresse för viltpassager i Sverige.

Så vad resulterar denna tolkning av miljöbalken i då?

– Följden blir en stor variation på projekten beroende på vilka personer som deltar. Ibland blir det jättebra ibland blir det inget alls.

Samtidigt är Mats Lindqvist noga med att poängtera framstegen som gjorts. Det finns ett växande intresse för viltpassager från såväl allmänhet som berörda myndigheter och Trafikverket har under de senaste åren byggt flera viltpassager utmed E6 och E 45. I nuläget ser de över existerande trummor och anpassar dem så att fiskar kan vandra uppåt vattendraget för att leka. De bygger även särskilda trummor för grodor och uttrar runt om i landet. En boplattform för pilgrimsfalk på Uddevallabron är också i vardande.

Trafikverket har även initierat ett forskningsprogram, TRIEKOL tillsammans med bl.a. med Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) och Centrum för Biologisk Mångfald (CBM). Forskningsprogrammet, som Trafikverket finansierar, har som mål att undersöka olika lösningar för fauna- och viltpassager men även stängslingsmetoder för att minska antalet viltolyckor i Sverige.

– Här har mycket intressant material tagits fram, men det räcker ju inte, det är vad som görs i verkligheten som betyder något, säger Mats Lindqvist.

Text: Isadora Spoerer